Den lilla tjejen har en stark vilja och har börjat trotsa lite grann. Speciellt med på/avklädnad och blöjbyte. Det kan ju vara påfrestande ibland om man är trött eller själv inte är på topp. Och det hör ju till att barn trotsar och på det sättet lär sig saker och hur livet funkar. Jag har en ganska sträng uppfattning om hur jag vill ha det med mina barn. Inget jävla daddande. Och att välja sina strider. Ta det som man själv tycker är viktigast och vara benhård. Inte ge vika och vara konsekvent. Sen sånt som man inte tycker är så viktigt kan man skita i tycker jag och inte vara hård. Ett barn ska inte bestämma mer än lite! Inte sånt som påverkar andra eller hela familjen. Jag tycker ofta att folk uppfattar att vara en kärleksfull förälder med att vara tillåtande och låta barnet göra som de vill. Det tycker inte jag. Man gör barnet en björntjänst tror jag. Jag ser faktiskt redan att Ellie tittar på mig undrandes om hon får göra vissa saker och väntar på mitt svar. Säger jag ja ta den den eller ja gör du så så gör hon det och säger jag nej så låter hon det oftast vara. Sen testar hon gränserna ibland, som barn ska och då blir det ändå ett nej och jag tar saken eller vad det nu är. Nej, att vara en kärleksfull förälder är inte att vara tillåtande och slapp i sitt föräldraskap. Det är att lära barnet respekt för andra och för saker. Det fulaste som finns är bortskämda ungar som inte har respekt för andra!