En blogg som skrivs för att komma ihåg alla dagar med Ellie. En dag skrivs allt ut och blir en minnesbok över graviditeten och livet med barn. Men det blir en del inredning och lite annat också!
Jag saknar våra dagar. Vi sov länge, satt länge och åt frukost och sen mös vi i soffan. Vi gjorde vad du ville. Vi busade i sängen och sov middag när vi ville. Jag hade bara tid för dig. Nu försöker jag hitta de små stunderna för dig och mig att njuta av. Utan att behöva säga till dig att du måste vänta, vara tyst, lugna dig osv.. Ibland känns det som att jag ständigt skäller eller tillrättavisar dig och jag hatar det. Sluta med det, sluta skrika, sluta tramsa, sluta det, sluta, nej, nej, inte nu, och ibland, vad faaaaan gör du?! Det är vad föräldraskapet är just nu.. Jag vet att det är ditt jobb att testa gränserna och mitt jobb att sätta dem men ibland vill jag bara dunka huvudet i väggen och säga ja. Ja, du får glass till frukost, ja du får godis, ja släng leksakerna på golvet, ja du får duscha i 2 timmar, ja du får godis varje gång vi är och handlar, ja du får vara vaken halva natten.. Det är så tråkigt att säga nej hela tiden men det hör la till. Ibland känns det bara som att vi aldrig får tid själva och jag får njuta av dig. Blir lättare när Penny blir större och inte är lika mammig..
Nicco tjatar om att vi ska ta en sista-minuten.. För min del kan det nästan kvitta. Jag åker gärna men då får det fan va ett riktigt bra hotell med massor av aktiviteter för kidsen. Annars vet vi alla hur det slutar.. Den ena skriker värre och den andre värst. Skönt att slippa laga mat iaf!
Jag har lagt i min extraväxel. Verkstaden städas, träd kapas och tvättstugan är snart skinande ren med en ny tvättmaskin med! Alla lådor och gömmor städas och sorteras, inget kommer undan! Jag älskar det. Orken och tiden börjar komma mer och mer iom att Penny blir större. Hon vaknar inte lika mycket på nätterna vilket betyder att jag får mycket mer sammanhängande sömn. Ett tag var det brutalt med bara ett par timmar sömn sen vakna hon och så fortsatte det tills morgonen. Men som jag minns det med loppan vände det också runt 1 år. Så det är skönt! Usch det är hemskt, fattar egentligen inte att man tar sig igenom det varenda natt i typ 1 år per barn. Och för vissa är det ännu längre.. Hujedamig. Klapp på axeln för att jag inte tappat mitt förstånd än. (Vad jag vet). Ellie sover som en stock varje natt, skulle nog kunna dra igång en motorcykel utan att hon vakna.. Nu ska jag med krypa ner mellan mina tjejer, nattis!
