Jag har en fobi mot osynlig smuts. Okay jag hatar all sorts smuts men den osynliga är värst för då vet jag inte vad det är. På p3 pratade de om att lägga sig i sängen med ett par byxor man haft på sig en dag, på jobb, bussen, i affären osv. Det är en sak jag ALDRIG skulle göra kan jag säga. Jag behandlar de kläder jag har haft på mig ute som en smuts och bakteriehärd. Jag tänker mig att det kan finnas allt möjligt mög på kläderna. Har jag suttit nån stans? Ja då är det säkert nån äcklig gubbe som suttit där före mig eller något. Jag vill inte mysa ner mig i sängen med nån annans hårstå eller kissbaciller som kan ha fastnat på mina kläder.. Är det inte därför det finns överkast förresten? För att man inte ska lägga sig i sängen med skitiga kläder? Eller så är det estetiskt bara med överkast.. Denna åkomma kan ibland vara problematisk. Speciellt när man bor med Nicco. Han kan ha varit ute en hel dag (tänk allt man tar i på en dag) och sen börja bre och äta en macka utan att tvätta händerna. Då kryper det i hela mig. Jag vet ärligt inte om det är han som är en lortgris eller om det är jag som är paranoid. Han kan lätt lägga sig i sängen i typ jobbekläder. Eller äta ett äpple UTAN att tvätta det innan! Hemska tanke, hur många har pillat på det äpplet innan du köpte det?! Och vad hade de för mög på sina händer tro?! Jag vet att det inte är något farligt (om det inte är sjukbaciller) men jag tycker det är fruktansvärt äckligt med smuts som inte syns. Och det blev värre efter vinterkräksjukan med min åkomma kan jag lova er. Jag fasar för dagisbacillerna..