En blogg som skrivs för att komma ihåg alla dagar med Ellie. En dag skrivs allt ut och blir en minnesbok över graviditeten och livet med barn. Men det blir en del inredning och lite annat också!
Nicco frågade mig om vi inte kunde kolla film och käka gott på torsdag. Javisst sa jag. Då svarade han med att "då lämnar vi loppan hos mamma ett par timmar". NEJ. NEJ. NEJ. Paniken spred sig och jag började nästan hyperventilera. Jag kan fan inte! Detta kan ju inte vara normalt?! Nästan skräckslagen av tanken bara? Herregud.. Hur ska detta gå? Stackars barn.. Och stackars mig som inte kan vara normal i huvudet.
