sommarbebis.blogg.se

Ellie har hoppat upp ett snäpp på utvecklingsstegen. Just när man tror att man känner dem så förändras de lite. 

Hon vill bestämma mer själv och har börjat ignorera mig totalt emellanåt. Hon liksom inte ens svarar mig ibland. Unge. Man bara står där och undrar va fasen man ska göra nu då? Säger haaaaalllåååå typ 486 gånger och biter sig i läppen för att inte börja skrika, gapa och hota. Sen utvecklas hon ju åt det bättre hållet med givetvis min lilla loppa. 

Hon har börjat intressera sig för det där med vilka kläder som "passar" ihop och vad som är snyggt osv. Jag är ju inte så mycket för det där som hon älskar, mycket mönster och blanda massa konstiga kläder ihop, men tänker att hon får bestämma själv. Det är värt glädjen i hennes ögon när hon tycker att hon är fin. Jag hoppas så att hon inte påverkas av vad andra tycker om vad hon har på sig eller hur hon ser ut. En gång sa hon att hon var ful, jag blev helt paff och det kändes som att jag fick en smäll på käften och en kniv i hjärtat. Vad menar du sa jag? Vem har sagt det? Ingen sa hon. Då kommer det inifrån henne själv tänkte jag helt förkrossad. Vem jämför hon med? Elsa? Anna? Någon av de andra prinsessorna kanske.. jag försökte ju givetvis att förklara för min 4-åring att det är hon inte alls det och att det spelar ingen roll hur man ser ut. Man vill vara fin på insidan osv.. Att det som spelar roll är att man är snäll mot andra och aldrig är taskig, då är man fin, men det är för svårt för henne att förstå. Sånt är svårt. Jag lovar och svär att jag aldrig ska prata negativt om kroppar i mina barns närvaro. Aldrig säga att någon är ful, äcklig, tjock, fet osv. Fan man bör inte ens säga att någon är snygg egentligen! Kanske inte ens kommentera något om någon ens.