sommarbebis.blogg.se

Det är lördag, kidsen sover och nicco är på pokemonjakt. Jag ligger i soffan och ska snart gå och hämta lördagsgodiset och starta netflix. Varit ute hela dagen så det är gott att sitta ner nu ett tag.

Alltså jag vet inte ens vad jag ska skriva. Jag är helt slut. Nicco är helt slut. Vi är körda i botten. Ungarna är tosiga och det är bara skrik, gnäll, gråt och mer skrik. Ingen ordentlig sömn och riktigt långa dagar.. Nu ska jag baka tårta och städa. Imorgon blir det bättre för Ellie fyller år!

Vi är ute hela dagarna och letar efter pokemons. Jag vet! Nööörd. Men det är kul! Och jävlar vilken motion, har gått 1 mil om dagen de senaste dagarna.

Jag försöker hålla mig uppdaterad av nyheter och hänga med på vad som händer i världen. Har aftonbladets notiser osv. Men det går inte längre. Allt är bara skit! Krig, mord, förädrar som har ihjäl sina små bebisar, pedofiler, olyckor... Jag vet inte, jag har satt två barn till en värld där allt och alla är farliga. Ska man uppfostra sina döttrar till att vara misstänksamma till alla? Ja tyvärr är det nästan så idag. Ska jag behöva lära min 3åring att ingen får ta på henne? Ingen får vara snäll mot henne för det kan vara "grooming"? Hur fan ser världen ut egentligen? Hur gick det såhär fel?

Idag kom den lilla kusinen! Så de får varsinn dag trots samma bf. En liten kille är välkommen in i flocken 💚 så kul! Längtar efter att få sniffa på honom, hehe. Tuuur att jag satt in en stav, det är ju typ Novalies förtjänst att Penny kom!

Idag för två år sedan gifte vi oss på Ellies namnfest. Jag gillar tanken på att vi är gifta. Jag vet inte riktigt varför, självklart älskar jag Nicco men det kan man göra fast man inte är gift. Egentligen spelar det ju ingen roll om man är gift eller inte, samma kärlek och samma bekymmer. Jag bara gillar det helt enkelt. Jag tror verkligen att vi kommer att leva ihop resten av våra liv. Just nu lever vi bara i "småbarnstiden" och har knappt tid för varandra, men vår tid kommer igen. Vi är överrens om att detta är barnens tid och sätter oss åt sidan för deras skull. Vi klarar oss. Även om jag saknar oss, att hänga bara vi två, hitta på saker osv. Så är det viktigare för mig att vara med dem. De kommer alltid att vara viktigare. Vi har nog inte varit själva på 2 år tror jag.. Jösses åren bara tickar iväg!

Penny blir snart 1 år. Lilla Penny, tänk om du är min sista bebis. Och så är du inte ens bebis längre. När du låg i magen undrade jag hur jag skulle kunna känna så mycket kärlek som jag redan gjorde för din storasyster för en liten till. Och så fick jag dubbelt med kärlek, så fort jag såg dig och du lades på mitt bröst. Min lilla tvåa. Jag älskar dig, jag älskar dig min pluttfia. Jag älskar att se dig växa, älskar att se dig skratta, le och lära dig nya saker. Du är så olik din syster på många sätt vilket är fantastiskt att se. Ni är samma men olika. Det bästa jag har gjort i mitt liv är att ge er varandra. Det vet jag säkert!